Idag har det gått mycket bra på jobbet, varit ute hela dagen och bara lekt. Ganska mysigt när barnaskaran inte är så stor och när man verkligen känner och ser gemensamheten. Tänkte att jag kunde dela med mig av en lite rolig grej som hände idag.

Jag befinner mig vid gungställningen där jag ger fart till några småttningar. Vid de "vanliga" gungorna gungar en sexårig flicka och rätt som det är sitter hon på marken. Jag kommenterar fallet med ett "hoppasan hur gick det?". Flickan svarar "jag skulle stanna farten och då hände något oväntat". Samtidigt som jag ler går jag fram och frågar henne om hon gjorde sig illa. Det hade hon inte gjort men hon hade däremot förgyllt min dag med ett mycket roligt minne. Tack för det.

Nu på kvällen var jag en snabbis på balen för att kicka på Robin, brorsonen. Han var mycket, mycket stilig och det var kul att se. Det fanns en del andra jag velat se men gick i stället. Jag åkte ner med mamma och pappa men eftersom mamma skulle jobba skjutsade pappa henne och jag blev kvar. När jag sagt hejdå till min bror med familj började jag knata hemåt, efter en stund ringde telefonen och Phutte ville köra hem mig. Jag ville inte vara till besvär och vädret var ju fint men efter övertalning körde han iaf hem mig. Så underbar bror jag har, finns inga ord.  

Kan för övrigt tala om att min nacke är bättre vilket är skönt eftersom saker blir mycket lättare när man kan höja armarna och vrida på huvudet utan att skrika. Men som sagt är det bättre nu och är helt kontrolerbart utan tabletter. Happy :)

Nu ska jag fixa lite.
Take Care
P-son