Lördag idag. Vaknade vid nio tiden bara för att se att snöat och att det fortfarande faller tung,blöt snö mot marken. Inte så kul, vill ha vår nu. Tyvärr kan jag inte gör något åt detta, bara att acceptera.

Sitter och lyssnar på radio och har en huvudvärk som inte alls är så välkommen som man kan tro. Timmarna idag har jag spenderat med att städa, kolla lite på tv och pluggat en anning. Som sagt sitter jag i soffan nu, i myskläder och totalt otaggat inför den sociala biten som kvällen bjuder på. Nej nu ljög jag, klart jag vill träffa kompisarna och käka men vill inte gå på kåren. Känner mig inte alls upplagd för det. Har inga pengar heller som jag vill lägga på det. Får dock se vad kvällen bjuder på. Just nu bjuder den inte på ett dugg, vet inte alls vad jag ska ha på mig, inget är ju bra iaf. Ja det är ju så en del människor fungerar. På en galge är de mesta snyggt men på är INGET snyggt. Äsch har en släng av oengagemang och deppighet bara. This to shall pass..

Imorgon ska jag först sova sen plugga, plugga och plugga.

Nej, nu ska jag vara klar om 40 min, kanske ska engagera mig en anning.
Japp! Sätt fart Emma, detta kommer bli en bra kväll! TA DIG SAMMAN! :)

Så med ett leende på läpparna och ett lättat sinna drar jag mig ur cybervärlden för att leva som civiliserade människor gör. Tjolahopp!

Take Care!

Ber om ursäkt på uppehållet. Hänt en del saker. Ska i alla fall ge er en kort uppdatering om hur det varit och hur det ser ut framöver.

Helgen: Mor, far och bror här på middag och fika. En lyckad helg. :)
Veckan: Ett år äldre, ett år klokare (?) Nja klokare vet jag inte om jag är. Har i alla fall tagit kontakt med hadnbollstränaren så nu är det bara att köra. Är nervös men hoppas på det bästa.

Äsch finns inte mer att säga.

Ha det bra

För alla er som aldrig varit med om en tenta tänkte jag berätta hur jag och mina kurskamrater hade det idag.

Egentligen håller det på långt innan tentan men det värsta är dagen innan, framför allt kvällen innan. Det är då man snabbt tittar genom böcker och anteckningar och inser att man inte alls kan något. Allt man trott man kunnat är borta, man drabbas av panik, kan inte äta, inte sova och mår allmänt dåligt. Underbart eller hur? Förhoppningsvis får man lite sömn men vaknar iaf trött och inte på speciellt bra humör. Under morgonen fixar man med allt, frukost, det man ska ha med sig, kollar om man har leg och kårleg med sig minst hundra gånger. Efter att dubble och trippelkollat att man har allt med sig beger man sig till skolan.

Nu till mer exakt hur det gick till för oss.
Vår tenta började 08.00 men de flesta av oss var där redan 07.30 för att hinna andas och komma på plats. Det var superkallt ute men när jag kom in i ljusgården var det varmt, inte grader men varmt av människor. Välbekanta, vänliga ansikten som alla delar samma oro. Kan berätta att för mig är den där tiden med kamrater innan tentan viktig. Man kommer bort från tankarna och slappnar av. Det är skönt.

När vi stod utanför aulan och väntade på att få gå in började alla återigen leta efter leg och kårleg, trots att alla redan kollat flera gånger men man blir nervös. Det är nämligen så att har man inte fotoid och ett giltigt kårleg får man inte göra tentan. Till slut fick vi komma in och sätta oss på de rader som vi fått tilldelade efter våra efternamn. När man fyllt i alla de uppgifter som framsidan kräver är det bara att hugga in på tentan. De hemska timmarna man har framör sig får det att knyta sig i magen. Det finns ändå lite roliga saker med en salstenta. Det är en form av sammanhållning bland de studerande, man bler en grupp på ett helt nytt sätt. Den första halvtimmen är det knappt någon som gör ett ljud ifrån sig sen hostar någon och då är på som om locket är öppet, då är det okej att låta. Människor slappnar av mer och vågar nysa, hosta, ja andas. Samma sak gäller vid gång, alltså när man är klar. Det måste vara någon stackare som vågar gå först sen är det rusch några minuter, sen är det lugnt igen tills nästa mondiga person vågar bryta stillheten och lämna salen. 

Återsamling som sker efter att man gått ur är verkligen nödvändig för min del i alla fall. Återigen i ljusgården och då kan man snacka av sig och slappna av lite. Det är först här jag känner hur nervös och spänd jag varit. Usch, kroppen bara blir som gele, jag kände mig som om jag skulle bli en liten pöl på golvet. Denna känsla går över. Nu känner jag mig glad att jag gjort tentan, att jag svarat på alla frågor och att den är gjord. Är ladda inför nästa kurs som börjar på måndag.

Innan måndag är det helg, jag ska bara slappa idag. Imorgon kommer päronen och brodern, vi ska äta middag och umgås. Mycket trevligt.

Have a nice day
Take Care
Ems

Det är snart fredag och ni vet ju vad som händer då, TENTA.

Idag har varit en tung dag. Sovit dåligt och sen bara plöjt igenom mycket under föreläsningen. Vet inte om man ska skratta eller gråta. Usch. Efter skolan blev det bättre. Följde då med Cam hem för att käka och plugga. Känns iaf lite bättre. Imorgon är det en jobbigt eftersom det är dagen före tentan, det är en lång dag i skolan och sen är det sista dagen man har på sig. Även om det känns som man kan en del så kan det försvinna på en bråkdel av en sekund. Usch det är hemskt. Nu ska jag skriva ut en uppgft jag gjort och sen ska jag lägga mig. 

Take Care
P-son 

Har ni någonsin fastnat i ett ögonblick? Ni vet som sången stuck in a moment av U2? Den senaste tiden tycks den låter ha varit mitt livs soundtack. Vet att det låter lite konstigt och en aning deppigt men det är inte nådvändigtvist så. Jag menar ibland kan det vara bra att minnas, att hålla kvar i något extra länge. Suga på karamellen så länge man kan. Nu måste jag tyvärr medge att detta inte gäller mig. Det ögonblicket jag fastnat i är inte alls så där bra. Jag ska inte överdriva och säga att det är jätteilla heller för det är finns värre saker. Hur som helt skulle jag vilja komma ur det. Trycka på delete-knappen i hjärnan så att mitt hjärta och min kropp glömmer bort. Ögonblicket kan beskrivas med ett ord, närhet. Det lilla vassa ordet som skär genom min inre.

Sådär, ordingen är återställd igen. Jag befinner mig i min lägenhet i Falun, studierna är igång, veckorna återgår till de normala.

Idag när jag knallade till och från skolan, i -10 grader upptäckte jag en mycket rolig sak. Vet ni hur man vet att man spenderar DAGARNA innanför skolans väggar? Jo för att när jag nästan var framme vid skolan slockanad gatlycktorna och när jag gick hem från skolan tändes dem. Välkommen mörka tider eller? Tycker iaf att det är en lite kul sak.

Kan också berätta att min bärbara dator fick fnatt igår och anföll mig. Detta anfall resulterade i att jag har en bula och ett sår i pannan. Japp det gick hål men slutade blöda väldigt fort. Tack för det! Blev dock lite retad idag i skolan. Men det är lugnt jag ger igen när de minst anar det.

För er som vill höra om hur jul och nyår var ska jag berätta det vid ett senare tillfälle.

Take Care
P-son

2008 är över och jag ska berätta lite kort vad som skett.

Jobbat på en underbar förskola och saknar fortfarande "mina" små. En helt fantastisk tid i mitt liv.

Kryssningen som jag fick i present av Ellie! Ja, orden räcker inte till.

Bulgarien med Ellie. Så otroligt svårt att förklara den resan så här kort. Den är oförglömlig och jag saknar den så.

Danmark med laget. Herre med skapare. Den bästa cupen jag varit på. Kommer aldrig glömma den veckan. Perfekta sättet att säga hejdå till laget. När jag tänker på den resan sproder sig ett leende över mina läppar.

Flytten. Japp, den berycktade flytten. Vilekn dag, vilken start. Vilken månad augusti var. Att flytta till något eget, att vara ensam och själv.

Skolstarten. Oj oj oj. Bara tre år kvar nu. ;)

Blev faster igen i november.