Inte fått mycket sömn. Är otroligt trött idag. Det är skönt att jag inte behöver göra något speciellt idag. Är dessutom förkyld vilket är mindre kul. Tur är att denna vecka som kommer inte är allt för lång. Jobbar visserligen sent varje dag men är ju ledig torsdag och fredag. Skönt.

Take care
P-son

Tiden räcker helt enkelt inte till! Vill så mycket mer än jag både kan, vill och har tid med. Hehe. Jobbigt? Vilka problem jag har. Nej nog om det och åter till det vanliga.

Jobbat sent denna vecka och har därför inte kunna skriva här så mycket som jag velat. Har ju inte skrivit något alls. Men haft så mycket annat att göra när jag kommit hem. Nu ska jag sluta att ursäkta mig och i stället berätta några korta historier om roliga saker som hänt sen sist jag skrev.

Footloose - Underbart! Blev en så otroligt lyckad kväll. Sällskapet var kalas och det blev uppskattat. Musiken var fantastisk och ja, allt var bara bra! Även om man inte gillar musikaler så är det något att se. Att känna musiken i hela kroppen, att se deras glädje, det smittar. Man går därifrån med ett jätteleende. Tack Ellie för jag fick bjuda dig!

Helgen - Bror min kom hem och på lördagen var det wii som gälde. Bjöd upp andra broderna och vi alla spelade. Det är så roligt att spela men nog ännu roligare att se ANDRA spela. Hehe. Mycket skratt! De stannade även på mat. En mycket bra lördag som lämnade mycket bra kvar till söndagen. Då blev det korvgrillning för oss syskon. All ära till er ensambarn men syskon, inget går upp emot syskon!

Måndag - Korv- och kakförsäljning. Vi lyckades iaf ganska bra. Men kort sagt kan jag bara säga CORVETTE ! Rebecka förstår. Det kommer jag leva på länge. Fullständig lycka och glädje i de minuterna! Tack!!

Take Care
P-son

Hemma från träningen. Vart tejpad idag för att kunna vara med och känna på boll. Det var ju inte så lätt. Kunde varken passa eller röra mig som jag ville men nu är det gjort iaf. Om ni inte vet hur det känns att dra bort tejp från axlen så kan jag tala om att det gör TOKONT och man blir megaröd. Vilket vissa kan anses som snyggt men jag är inte en av dem. jag tycker det är mindre fint men kan väl ändå vara lite stolt över att ha en helt röd axel. Hur många har det? Är trött och har måttligt ont men det ska jag inte tänka på nu.

Nu ska jag packa till imorgon eftersom jag måste byta om på jobbet för att hinna med pendeln inte och möta Ellie. Hon får sin födelsedagspresent imorgon. Bjuder henne på Footloose. Så det blir till att klä upp sig en smula och ladda för en lååång kväll. Kommer väl hem runt midnatt och ska sen upp och jobba klockan 08.00. Då ska jag återigen stressa från jobbet. Måste packa matchkläder, har samling 16.45 och Emma slutar 16.30! Tjohoo. Ska visst hinna äta däremellan också. Någon som kan trolla? Äsch det löser sig alltid.

Nej nu ska jag fixa med allt.
Take care
P-son

Detta inlägg handlar om Pirates of the Caribbean: At world's end, så har du itne sett den och planerar på att göra det så läs inte detta. Men gör du det iaf så får du skylla dig själv för jag tänker berätta slutet.

Ja, lyckliga slut var det alltså. Vad förknippar ni med lyckliga slut? Han får hon och de lever lyckliga i alla sina dagar? Ja, men visst är det så man vill ha det i filmen, boken och helst det verkliga livet också. Men nu är det ju så att det varken är så i filmer, böcker eller i livet, nej oftast är det den hårda sanningen som gäller. Retligt? Ja! Låt mig förklara närmare.

Will och Elizabeth möts och blir kära i varandra men det uppstår ett klassiskt problem, de tillhör itne samma socialagrupp. Tråkigt? Ja, men det hindrar dem inte och tillslut blir de ett älskade par. Man får följa dem på både stora och små äventryr men det slutar alltid bra och de har alltid varandra. Tills man når sista filmen. Den börjar mycket likt de andra, kärleken sprudlar och allt är frid och fröjd. Tills de går åt olika håll för att rädda varandra. Eller? Tvivel, tysthet och oro präglar filmen under en lång stund men till slut framkommer det att de verkligen älskar varandra och de gifter sig samtidigt som ett jättekrig pågår runt dem. Ja, nu är de alltså man och hustru, bundna till varandra för evigt. Kärleksfullt och gulligt itne sant? Nu vill man ju att allt ska sluta så men det gör det såklart inte...

(Spänningshöjande paus)

Will blir svårt skadad och med hjälp från hans far dödar han Davy Jones och blev därmed kapten för Den flygande Holländraren, Dömd att för evigt färdas på vatten och föra själar till den andra sidan förutom vart tionde år då han med rätt kan kliva i land och vara med den han älskar. Ja, så istället för att dö och lämna Elizabeth för evigt blir han fast på havet för evigt MEN kan se henne vart tionde år.

Hur kan man nu klassa detta som ett lyckligt slut?! Nog för att deras kärlek var stark men hallå, snacka om förhållande på distans. Nu ska jag inte bara säga hur gärna jag velat att de alltid skulle vara dem utan också att slutet var mycket facinerande. Det var kul att det inte slutade lyckligt på det sättet man är van vid.

Inget jobb idag. Skönt att vara ledig. Eller ja det är iaf skönt att inte stressa iväg på morgonen. Idag har jag slöat och städat massor. Känns som det alltid blir så när jag är ledig, städar och fixar med andra mer eller mindre viktiga saker. Det innebär att mina lediga dagar inte alls blir fullt så roliga som jag skulle vilja ha dem. Men men. Jag får göra det roligare och det gör jag ju. Musiken är på hög nivå och det är tur att ingen hör eller ser mig. Hehe.

Igår var det sista dagen att anmäla sig för plugg vid högskola. Nu är det bara att vänta och vänta. Hmm. Lite förvirrad inför framtiden. Lite rädd också.

Take care
P-son

Ja för att stilla eran undran ska jag berätta att fredagen gick bra. Det är svårt att förklara. Vill mer än jag kan men vet inte hur. Det var en mycket bra kväll, rolig. :) Jag är SÄMST på singstar men jag kan annat jag. ;) Jag kom hem vid 02.30 efter att ha kört hem alla. Jag var ju chaffisan liksom. Hehe. Trött men det var en bra kväll som sagt.

Lördagen vart inte lika lyckad. Åkte iväg till träningen som började bra, det var kul att träffa alla igen och prata om gårdagen och sjävklart var de flesta väldigt trötta. Träningen i sig gick itne bra för mig, fel personer på åskådarposition. Sen hända det att jag fick en skada också. Det hände något med axeln. Gjorde ont, tränade inte sista tiden. Gjorde ont mest hela tiden. Gör ont nu med.

Idag var en typisk måndag. Man vaknar och är inte alls taggad att jobba. Det var bara usch och fy att kliva ur den varma sängen. Hur som helst kom jag iaf upp och drog iväg till jobbet. Idag var jag på lilla. Ja, det var itne alls så bra att tvingas lyfta dessa små, nu tror jag att jag har gått över gränsen till ont och är på förbannat ont. Men men. Det var en ganska bra dag ändå.

Nu ska jag laga mat. 
Ska iaf iväg till träningen idag. Får se om jag kan träna utan att det gör för ont. 

Take Care
P-son 

Beklagar återigen det otroligt långa tiden det tar för mig att skriva ett inlägg. Jag hoppas att jag någon gång ska kunna uppdatera detta lite oftare iaf. Nu ska jag göra ett försök att kladda ner det viktigaste som skett de senaste dagarna. Here we go!

Förra veckan jobbade jag på skolan igen. Det roligaste är helt klart fritid. Spsciellt när man kan vara ute och leka med barnen. Vädret var ju kalas förra veckan. Helt underbart att kunna skicka ut alla och bara se dem leka. Själv var jag ju också med. På fredagen var det otrololigt roligt då jag och Veronica lekte "under höken vingar kom" med alla som var kvar sent. Sen när den andra läraren gick hem gick vi som var kvar in och lekte "viskleken". Så mysigt. Det var verkligen ett kalasavslut på veckan. Gick hem med ett leende på läpparna.

I lördags var jag då hos bror min för att fira honom. Gick upp tidigt för att sätta mig i bilen och köra upp till Dalarna. Väder var kalas att köra i och det var en trevlig åktur. Väl framme fikade vi och sen på kvällen lagade vi mat och käkade ihop. Mycket trevligt och otroligt gott. All denna tid då vi inte åt pratade vi och fixade med andra saker. För mammas del var detta att vika tvätt, skura golvet och diska. Hehe japp mammarollen försvinner aldrig. Nu ska jag klargöra att min bror inte bad henne göra detta utan det var en engen ide. Vi lämnade Dalarna vid 22-tiden på kvällen.

Under hela veckan har jag jobbat på förskolan. Varje dag är ett äventyr med dessa barn. Deras fantasi, ärlighet och sinne för humör är så facinerande. För att inte tala om alla de mysiga stunderna när man leker eller får en kram. Att bara sitta och prata med barnen är stunder som är guld värda. Det är otroligt vad de kan komma på och att se hur deras ögon lyser när de har något att berätta. Underbart.

Just nu är en annan av mina bröder här och hjälper till med dörrarna. Han har med sig sambon och sonen också. Den ungen kan röja må jag säga! Vilken liten hulligan han är! Men en väldigt söt sådan. Han är itne så pass gammal att man förstår vad han säger men det hindrar honom inte från att snacka. Hehe efter att ha träffat honom är man inte annat än glad!

Imorgon är det lagfest. Ärligt talat är jag tokrädd. Vad ska jag ha på mig? Hur ska jag finna något som gör att jag känner mig säker nog att låta någon se mig? Rädd är inte rätta ordet. Livrädd är mer åt rätt riktning.


Take Care
P-son

Har ni funderat på hur vi reagerar på tystnaden? Idag när vi satt i klassrummet för att äta lunch, ja det är så att vi sitter i klassrummen och äter. Hur som helt satt det 14 sjuåringar och tre lärare i detta rum. Plötsligt blir det tyst, alla äter och ingen harhar något att säga. Ingen verkar heller reagera speciellt mycket på tystnaden, förutom en tjej som säger; "Oj vad tyst det blev". Efter den kommentaren var det kört. Barnen började fnissa, vissla och allmänt ge ljud ifrån sig.

Det är väl bara så att en del inte klarar av tystnaden utan måste bryta det på ett eller annat sätt. Vad det här tillfället var det inte någon pinsam tystnad utan bara den som uppstår för att ingen har något att säga och alla är nöjda med det.