Fredag idag. Vart tog denna vecka vägen? Jösses Amalia vad tiden har gått fortare än jag hunnit med. Som sagt är det tentatider och allt som finns i huvudet just nu är bara hjärnmos för att citera mina kära vänner. Japp så är det. Man kämpar och sliter men vid dagens slut är det bara kaos i hjärnan iaf. Hoppas innerligt att denna tenta inte kräver kompleteringar eller omtenta. Hoppas så mycket.


Imorse när jag skulle sätta mig ich plugga vid datorn skulle jag lyssna på lite musik och då visade det sig att datorn tappat förmågan att spela någon form av cd skivor. Som tur är kunde bror min hjälpa mig. Efter lite akut IT hjälp av telefonen så funkar datorn nu igen. Tack för det! :)


En annan lite mer chockartad upptäckt jag gjorde i morse var att det snöade här. Japp, vi på taken och på backen. Usch vad kallt och blött. Tur att jag inte behöver knata ut i detta väder. Sitter inne i myskläder och kämpar med tentan och sjunger. :P Hehe man måste ju bjuda lite på sig själv. Hehe


Nej nu ska jag återgå till tentan. Richard Pugh, inte min favvo man kanske. Hehe
Take Care

Haft bror Po med familj här i två dagar. Helt underbart att träffa den lilla killen igen. Så underbart. Igår kom även bror S och vi åt tillsammans allihopa, mycket mydigt och framförallt behövligt. Söker man stöd är bröderna bäst på att luta sig mit, helt klart.  

Hehe imorse vaknade jag halv sex av att den lilla hade sovit klart då. Det betyder att jag varit vaken i snart 13 timmar. Såå trött. Sen har jag tentan också som ska göras. Blä på den. Men nu ska jag inte sura ner detta inlägg med den.

Ska äta nu.
Take Care

Jo men så dagarna knatar på här. Långa dagar och mycket att göra såhär i tenta tider (igen). Men det känns ändå bra att börja få dagarna fyllda med saker. Känns meningsfullt att ha någonting att göra och någonstans att vara. Det är skönt att komma hem på kvällarna, fixar mat, matlåda, kollar plugget lite och fixar inför morgondagen sen är det bara att mysa de timmar som är kvar. Koppla av vid tv:n, läsa en bok som INTE hör till kurslitteraturen. Det är skönt.

Idag har varit en lång dag men det har varit bra också. Var kanske inte det roligaste seminariet idag men så är det svårt att greppa allt när man som termin 1 studenter inte varit ute på fältet än. Men det kommer ju. Efter det satt jag och C en stund i biblan. Jag var tvungen att gå efter nästan två timmar för min bror S var i stan och ville äta. Det var otroligt trevligt! Så glad. Sen så ringde jag min andre bror Po för att kolla när de kommer nästa vecka. Pratade även lite med brorsonen, saknar dem så mycket!

Vill passa på att säga att mina bröder gör mina dagar ljusa. De kan få mig att le som ingen annan kan. Jag vet att jag alltid kan lite på dem och den känslan är få förunnat. Önskar att alla har någon som ger dem den känslan. Jag har tur som har fyra som ger mig den. Skulle jag be dem ta ner månen skulle du försöka tills de gick eller tills jag ber dem sluta. Självklart skulle jag göra detsamma för dem. Det är bara så det. Syskonkärlek. Älskar dem så mycket. Utan dem hade jag aldrig klarat av detta. Ta hand om era syskon. Det betyder mer än man kan tro.

Nej nu ska jag ta och läsa lite innan jag ska kolla å Greys på tv och sen hoppa i säng. Läng dag imorgon. Till 16 och sen är det plugg i biblan som gäller. Wish me luck.

Take Care
Emma P-son 

Idag åkte Mimmi hem. Varit en underbar helg och jättekul att ha henne här. Behövde det. Skönt att bara vara, det är så lätt. Pratade minnen, drömmar och förväntningar. Är bara så tacksam för vänskapen.

Imorgon börjar en ny vecka. En vecka då jag ska jobba som en tok med skolan. Det är inget snack om saken. Ska bara köra på. Nu måste jag satsa och fokusera.

För överigt kan jag berätta att jag har en nerv som är klämd vilket gör att jag har ont i armen och axeln. Men det skulle gå över av sig själv sa de. Bara att ta det lugnt och försöka att inte göra de värre. Kul va? Som tur är, är det inte höger arm vilket gör att jag kan skriva obehindrat. Alltid något.

Minnen som är långt borta
men ändå här
så nära att det nästan går att ta på dem
Gångna tider som känns som ögonblick sen
Känslor som ekar i kropp och själ
Allt för att vakna upp till tomhet
Minnen som är långt borta
Emma Pettersson 081019

(Varning för ett något mörkt och deprimerande inlägg)

En sak jag tänkt mycket på under dagen är hur man hela tiden växer och träffar nya männsikor, hur ens nätverk växer och framför allt dör. Jag har haft tur med att inte behöva uppleva så många dödsfall i familjen, än, men många i min omgivning har dött. Det är verkligen hemskt att tänka på att alla de människorna en dag levt, de har varit någon och nu finns det inte mer. Det går så fort.

Jag ska släppa in er på en liten hemlighet. Jag är sjukt orolig för att få cancer själv eller att någon verkligt nära mig ska drabbas. Jag vet att man inte ska gå och oroa sig och jag har inte dirket några anlag för att få cancer men det spela ingen roll. Jag tror inte på att det spelar någon roll om man har anlag eller inte. Sen jag var 12 år gammal har framför allt kvinnor i min omgivning dött av cancer. Personen som trots att vi inte deler bladsband på något sätt så har de varit en del av min familj.

En del i min nära släkt har haft cancer, en överlevde, de andra dog. 

Jag har jobbat med cancersjuka och personer som varit döende i cancer. 9 av 10 utan de patienter jag kom i kontakt med som var döende, var döende pga cancer. Trots mina unga år har jag sett mer av cancern än jag velat. Cancer i alla dess former, stadier och hos alla olika åldrar. 

Förstår ni inte? I nästan halva mitt liv har jag varit runt, i, omkring, bakom, framför ja överallt kring cancer. Har inte jag lite rätt att vara rädd? Är det inte en befogad oro?

Jag är realistisk och vet att jag inte kan oro mig för det nu, kan inte gå omkring och oroa mig för något som kanske inte ens händer. Men ibland är det svårt att få hjärnan att vara så rationell som man själv vill att den ska vara. Folk slutar inte dö, slutar inte bli sjuka. Cancer går inte över, den försvinner inte. Inte än på ett tag iaf.

Nej nu ska jag gå och lägga mig. Imrogon kommer M hit. Ska knata till stationen och hämta henne. Bara det är en promenix på ca 40 min. Kul kul.

Take Care  

Oj det var visst ett tag sedan jag skev här. Ska uppdatera er lite om min inte allt för facinernade vardag. Hehe. Here I go.

Veckan har varit både lång och kort så här långt. I måndags var det bara en föreläsning mellan 9-12. När den var slut passade jag på att åka och handla lite för att kunna göra matlåda. Resten av dagen gick åt till att småplugga lite och städa en aning. Hur som helst var det en smärttfri dag.

Tisdagen var samma visa, föreläsning mellan 9-12 men efter det var det lunch med J och C som gällde. Var så lungt och skönt i skolan, nästan inga studenter alls. När maten var slut gick vi till biblan för att läsa, håll i er nu, Richard Sennet´s bok När karaktären krackelerar. Nej det är inte ens hälften så rolig som den låter. Men dock ett måste att läsa då en tentafråga rör boken. Hur som helst satt vi där och läste och även pratade strunt några minuter. Vid 16 snåret drog jag mig hemåt för att käka och sedan promenera med Johanna. Det var en mycket lyckad dag. Glad Emma. :)

Idag pallrade jag mig till biblan igen för att plugga med samma skara. Återigen en mycket lyckad dag. Kallt men lyckad. Det var dock flera människor idag så vi fick leta lite efter en plats vid lunchen. Ska snart börja ordan med maten och fixa en matlåda till imorgon. Vet inte vad jag ska koka ihop för matlåda då middagen inte består av matlådsvänlig mat. Hehe. Men det ska nog gå. Det mesta går. ;)

Take Care

Måndag, måndag, måndag. Blir det någonsin lättare att kliva upp på en måndagmorgon? Jag tror inte det. Men man får vara glad för att det enbart är måndag EN dag i veckan. Hehe.

Pluggat lite idag men det går segt. Hittade inte fokuset eller viljan att plugga just idag. Har visserligen gjort lite men det är inte i närheten av klart. Har apmycket att göra känns det som. Precis som alla andra i kursen. HUR GÖR NI?! Nej nu ska jag inte vara så himla negativ här. Idag var en bra dag som resulterade i pluggkompisar och det ska gudarna veta att kompisar är alltid trevligt att få. Mycket glad för det.

Nej nu ska jag fokusera på min mat. Potatisen kokar på och ska snart börja ordna med fisken. Här ska man bli smart. Hehe.

Take Care people!

Jaha var det dags för en liten uppdatering här då. Helgen har knallat på okej. I fredags när jag kom hem efter seminariumet pluggade jag lite och bara slöade jag. Nej det är inte rätt, jag gjorde en toksnygg skylt till mitt badrum eftersom folk ofta blandar ihop mitt förråd och mitt badrum. Nu är det slut på det! Hehe. Igår pluggade jag lite till och sen tog jag tag i storstädningen av förrådet. Tömde tre flyttlådor och fick ordning på mina lakan och handdukar. Nu är mitt förråd riktigt snyggt. Känns bra.

Idag kan jag inte säga att jag gjort något vettigt alls. Slappat med att glana på tv och bara myst.

Jag har haft annat på mina tankar. Jag vet inte riktigt varifrån tankarna kommer ifrån men tagit över min tankeförmåga har de gjort vare sig jag velat eller inte. Att säga att jag inte kunna samla mina tankar är en underdrift. Det känns som jag skulle kunna åka till månen och finna fler av mina tankar där än vad som finns i min egna lägenhet. Jag måste börja få ihop dem för att kunna fokusera på studierna. Jag måste helt enkelt bara se till att åka till alla dessa ställen (månen) och samla ihop mina tankar. Svårare än så är det inte.

En sak jag har tänkt på mycket är Ellie och på hur otroligt glad jag är över att hon finns i mitt liv. Är så glad över tatueringen. Alltid vid din sida.

Take Care
P-son

Idag när jag vaknade så hörde jag regnet smattra mot rutan i g e n. Usch inte kul med allt detta regn. Men det var bara att pallra sig upp och bege sig iväg till skolan. Idag var en heldag med föreläsning i timme efter timme men det gör inget. Läraren är superbra och det var en mycket interessant och rolig dag. De flesta av oss hade skrivkramp och blev förbluffade över hur ånga sidor vi antecknat vid dagens slut.

På väg till bilen gjorde jag en rolig iaktagelse. Det var två kvinnor framför mig som också var påväg mot parkerngen och trots att det var flera meter kvar till parkeringen gick båda med bilnyckeln i handen och i samma stund som jag upptäckte detta märkte jag att jag själv var påväg att ta fram min nyckel. Och som sagt var det flera meter kvar tills vi ens nått parkeringen. Hehe. Vanor?

Idag tog Johanna och jag ta i hennes återvinning och begav oss ut i regnet för att knata till återvinningsstationen. det gick bra men de sasknar ett ställe för mjuk plats vilket inte var uppskattat av oss. Efter att vi gjort oss av med skräpet tog vi en promenad i regnet. Vi knallade runt i två timmar och blev blöta. Nej vi blev dyngsura om fötterna. Speciellt Johanna som klev rakt ner i en vattenpöl. En mycket trevlig stund måste jag säga. Allt kul att promenera och umgås med henne. :)

Imorgon är det ingen skola så ag hoppas på att få sova inatt för imorgon måste jag plugga. Ska plugga som bara den för att bli klar och känna mig ifas med pluggandet, Ska göra upp en ordentlig plan för den här delkursen. Måste hitta den mest effektiva studietekniken för att klara av de här studierna som kommer finnas i mitt liv.

Nu är jag i behov av bevis av att detta verkligen tjänar något till. Är det någon som alls är interesserad av vad jag skriver här?

Take Care
P-son