Då var det söndag och just nu sitter jag på golvet och skriver det här samtidigt som det är någon chick flick på tv:n. Sockan hittade ett popcorn som hon tuggar på. Gissa om hennes tunga blir lång.

Igår var det match, jag har jättesvårt att släppa den så nu gör jag ett försök att skriva bort det. Jag tänker inte gå in på hur, var, på vilket sätt eller när sakerna utspelar sig. Jag tänker bara skriva det som jag tänker på just nu. 

Jag är fruktansvärt frustrerad över att jag inte presterade bra eller ens okej på matchen. Uppvärmningen gick bra och jag kände mig taggad men sen sket det sig totalt i 60 minuter. FAN! Så besviken över min insats. Skäms över hur jag spelade. Jag känner att jag svek mitt lag så mycket och vet inte om jag kommer orka gå till träningen imorgon.

Till alla er som tänker att det är en lagsport och att alla har en del i laget vet inte hur det känns att känna sig så skyldig. Det är en lagsport men det är min insats som sviker. Jag kan säga att vi inte var perfekta i försvar eller anfall men jag borde varit bättre. Håller man tätt bakåt brukar det lätta framåt. FAN!

Om jag inte kände att jag kunde spela bättre skulle jag inte bry mig lika mycket. Men jag ÄR bättre. Och mitt lag förtjänar bättre så är det bara. Vill ge dem vad de förtjänar! Vill verkligen det!

Jag hoppas jag kommer kunna komma över det här och släppa det. En match brukar inte sitta i så länge, inte på det här sättet.