Amos Lee och tandkräm

Igår var det torsdag och jag hade ett PT-pass med Nina. Ett väldigt spännande pass måste jag säga. Vi pratade lite innan passat, en lite avcheckning för att kolla läget. Tänkte dela med mig lite av det som vi pratade om och kom fram till.
 
- Jag gör mer rätt än jag tror och behöver därför inte oroa mig för tekniken när jag gör mina övningar.
- Jag oroar mig för vad jag tänkter om mig själv, inte vad andra tänker om mig själv. Det gör det hella lite svårare. 
- Jag måste låta mina kropp få läka.
- Jag har en svacka men det är bara att köra på som vanligt ändå.
- Jag behöver sluta tänka så mycket.
- Jag måste våga lägga på vikt.
 
Passet gick sedan ut på något åt tynglyftningshållet. Det var marklyft, push press, hang clean och lite annat. Som tur var gjorde vi combon lugnt tillsammans med pinnar för att jag sedan skulle göra den med vikter. Och ja självklart behövde jag Nina som talade om vad jag skulle göra. Det var otroligt tungt på de två sista som vi gjorde. Men jag lärde mig en del saker om mig själv under gårdagens pass. Tänkte dela med mig även om av det.
 
- Det går verkligen.
- Jag KAN.
- Jag kan mer än jag tror.
- Nina stannar fast jag tvekar och segar.
 
Innan vi började med övningarna så Nina "Du må va liten Emma men du är stark". Jag tror aldrig att den meningen kommer att blekna i mitt minne, aldrig! Tack Nina.
 
Vi avslutade passet med intervaller på cykel. Min läxa blev då att genomföra denan intervall minst en gång till innan vi ses. Så nu ger jag er ett löfte, på söndag, efter combaten så jag göra denna intervall.
 
Jag var på gymmet idag. Det var med en ganska bestämd sinnestämning som jag klev in. Jag har fått en träningsdagbok av Kim. Jag fick den för att jag ska kunna fylla i vad jag tränar, att det går framåt och för att Nina ska se vad jag gör och kunna hjälpa mig. Så kan med glädje säga att det är ganska spännande att påbörja en träningsdagbok. Ser fram emot förändringen i den.
 
Just det, för er som undrar vad rubriken syftar på så var det Amos Lee jag lyssnade på när jag började skriva samt att jag borstade tänderna och tandkrämsdiften får mina katter att fly.
 
Nej sov gott! Hörs imorgon!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0